Ökande försörjningsbörda: En utmaning för den svenska ekonomin
Publicerad juni 22, 2026
Publicerad juni 22, 2026

Den senaste rapporten från Svenskt Näringsliv visar att varje arbetande svensk nu måste försörja sig själv och ytterligare 1,24 personer. Detta är en betydande ökning jämfört med tidigare uppskattningar. ”Vi har låtit bli att ta tag i problemet under alldeles för många mandatperioder,” säger hon.
Enligt rapporten krävs det åtgärder för att minska den ökande försörjningsbördan. Stina Bengtsson rapporterar att i Sverige finns ungefär en halv miljon arbetslösa, men det är inte hela orsaken till den höga inkomstbaserade försörjningskvoten.
Sven-Olov Daunfeldt förklarar att många som arbetar gör det inte tillräckligt mycket för att kunna försörja sig själva. ”Det finns väldigt många som jobbar, men som inte gör det tillräckligt mycket för att kunna försörja sig på sin lön,” säger han.
Den inkomstbaserade försörjningskvoten, som mäter antalet personer som faktiskt är självförsörjande, ger en mer rättvisande bild av situationen. Rapporten visar att den traditionella demografiska försörjningskvoten underskattar den verkliga belastningen.
För att minska försörjningsbördan är det viktigt att fler kommer i arbete. ”Vi måste få fler i arbete och öka antalet arbetade timmar i Sverige,” menar hon.
Rapporten visar att en självförsörjande person i Sverige måste tjäna minst tre inkomstbasbelopp, vilket motsvarar 19 050 kronor i månaden. ”Det är en låg lön, lägre än någon ingångslön på den svenska arbetsmarknaden,” förklarar hon.
Skillnaderna i försörjningsbörda mellan olika kommuner är också stor. I Solna är kvoten 0,78, medan den i Högsby ligger på 1,71. ”Vi ser att kommuner med stark arbetsmarknad har betydligt lägre försörjningsbörda,” säger hon.
Den höga försörjningsbördan gör det svårare för kommunerna att sänka skatten, vilket i sin tur påverkar välfärden. ”Ekvationen går helt enkelt inte ihop,” förklarar hon.
Även om det har skett en förbättring i den inkomstbaserade försörjningskvoten under det senaste decenniet, går utvecklingen för långsamt. ”Det är en process som måste prioriteras,” säger hon.
Det krävs reformer från politiken för att möta dessa utmaningar. ”Det handlar om att återupprätta en arbetsnorm i Sverige,” menar hon.
För att öka antalet arbetade timmar behövs en politik som matchar arbetslösa med tillgängliga jobb. ”Det krävs ett krafttag från politiken och ett helhetsgrepp kring arbetsmarknaden,” säger hon.
Daunfeldt påpekar också vikten av att effektivisera Arbetsförmedlingen. ”Vi har en Arbetsförmedling som förmedlar väldigt få jobb. Matchningspolitiken fungerar inte som den ska,” säger hon.
Trots förslag om att korta arbetstiden är det viktigt att öka arbetade timmar. ”Sverige kommer att behöva fler arbetade timmar, inte färre,” förklarar hon. Detta är särskilt viktigt med den nuvarande försörjningsbördan.
Det finns en oro för utvecklingen, och det krävs långsiktiga strukturella reformer för att få fart på tillväxten. ”Nu behöver vi långsiktiga strukturreformer för att få fart på tillväxten,” säger hon.