Myndigheten för civilt försvar: En ny era av beredskap

Från och med den 1 januari 2026 kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) att byta namn till Myndigheten för civilt försvar. Generaldirektör Mikael Frisell förklarar att detta namnbyte syftar till att klargöra myndighetens uppdrag i ett förändrat säkerhetsklimat.

Frisell betonar att fokuset kommer att ligga mer på att förbereda Sverige för krig.
Vi fokuserar mer på att förbereda samhället för krig, säger hon.

Det nya namnet innebär att myndigheten får ett tydligare uppdrag men inga nya uppgifter i början.
Uppgiften som blir tyngre för oss är att vi är den ledande, inriktande och samordnade myndigheten i hela det civila försvaret, säger han.

Frisell påpekar att man inte tvekar att använda termen krig, vilket sätter en ny dimension på myndighetens arbete. Han nämner att detta perspektiv har varit en del av Sveriges tradition sedan andra världskriget.
Vi talar om hur läget är, och vi tror att det är bättre att medborgarna får den här känslan av att det faktiskt är ett allvarligt läge, förklarar hon.

Myndigheten har också en viktig roll i den utbyggda civilplikten, där unga nästa år kan bli ett led i räddningstjänsten. Frisell framhäver den första planeringen för skydd av civilbefolkningen som gjorts sedan 1990-talet, där 128 kommuner identifierats som mer utsatta för angrepp.

Arbetet med att bygga upp beredskapen accelererar, vilket Frisell anser är nödvändigt med tanke på de aktuella globala utmaningarna.
Det känns bra att vi har fått upp farten, men om man jämför med hur allvarligt omvärldsläget är, så är vi kanske inte där vi borde vara, påpekar hon.

Namnbytet medför också en förändring av myndighetens heraldiska vapen, vilket symboliserar dess uppdrag.
Vi har lilla riksvapnet som visar att vi är en totalförsvarsmyndighet, säger han.

Regeringen motiverar namnbytet med den allvarliga säkerhetssituationen i Sverige.
Det är totalförsvaret, det civila och det militära försvarets gemensamma förmåga, som är krigsavhållande, förklarar han.