Kostnadstryck hotar den svenska skogsindustrin

Den svenska skogsindustrin står under kraftigt tryck från ökande kostnader och svagare marknadsläge. Enligt branschen kan nya politiska beslut och avgifter leda till kostnadsökningar om minst två miljarder kronor årligen från 2026, vilket kommer att påverka konkurrenskraften negativt.

Trots rekordpriser på skogsråvara har avverkningen minskat med 5–10 procent de senaste åren, enligt uppgifter från Skogsstyrelsen. Branschen varnar nu för att förändringar i EU:s utsläppshandel kan resultera i att biobränsleanläggningar förlorar intäkter på ungefär 1,5 miljarder kronor årligen.

Skogsindustriernas vd uttrycker en oro för att dessa förändringar, kombinerat med höjda transportkostnader och avgifter, kan medföra en dubbelsmäll för företagen. ”Vi befinner oss redan i ett mycket pressat läge, och när nya kostnader tillkommer i den här storleksordningen får det direkta effekter på produktion, sysselsättning och investeringar,” säger hon.

Transportkostnaderna för järnväg har ökat dramatiskt, med en höjning av banavgifterna på över 600 procent sedan 2010. Detta skapar ytterligare utmaningar för en redan pressad industri. ”Det slår direkt mot konkurrenskraften, så vi tycker att det är rimligt att regeringen ser över banavgifterna,” säger hon.

Samtidigt påverkas sjöfarten negativt av nya klimatavgifter, vilket gör det svårare att transportera exportprodukter. ”När över 80 procent av våra produkter går på export är sjöfarten helt avgörande. Ökade avgifter påverkar direkt våra marginaler,” förklarar hon.

Skogsindustrierna varnar också för att pågående skogspolitiska processer kan leda till att stora arealer av produktiv skogsmark tas ur bruk, vilket kan hota tusentals arbetstillfällen och leda till miljardförluster i förädlingsvärde. ”Om stora arealer produktiv skog tas ur bruk riskerar det att slå hårt mot jobb, investeringar och Sveriges långsiktiga klimatnytta,” säger hon.

Regeringen har fått i uppdrag att ta fram en nationell restaureringsplan, vilket kan få stora ekonomiska konsekvenser om inte hänsyn tas till industrins behov. Det är avgörande att dessa frågor hanteras på ett sätt som inte urholkar den svenska skogsindustrins konkurrenskraft.