Vindkraftens framtid i Sverige ser dyster ut

Investeringsviljan för vindkraft i Sverige har minskat dramatiskt. Enligt färsk branschstatistik var förra året det sämsta hittills för nya investeringar.

Faktorer som elöverskott, låga priser och politisk osäkerhet bidrar till situationen. ”I dagsläget är det så att investeringsbesluten är nära noll för vindkraften,” säger hon.

Under tre av de fyra kvartalen förra året gjordes inga beställningar av vindturbiner, vilket inte har inträffat sedan vindkraftens tidiga dagar. Trots att det fortfarande byggs ut vindkraft baserat på tidigare satsningar, förväntas det bli glest med nya projekt inom kort.

Branschen pekar på att låga elpriser gör ekonomiska kalkyler svåra. ”Investerare och företag i Sverige upplever en betydligt högre politisk och regulatorisk risk,” framhåller hon.

Det statliga stödet till kärnkraft påverkar konkurrensen negativt, vilket gör att många avskräcks från att investera i vindkraft här. ”Nu ser vi också att vissa företag väljer att lämna Sverige till och med,” säger hon.

Trots ett rekordstort exportöverskott av el, kvarstår frågan om vi har för mycket elproduktion. ”Det är klart att just nu har vi ett överskott. Men det man inte riktigt tar hänsyn till då är att vi har väldigt ambitiösa elektrifieringsmål,” påpekar hon.

Studier visar att många vindkraftsbolag kämpar för att få ekonomin att gå ihop, vilket resulterar i konkurser. ”Vem ska bygga vindkraft om det går minus?” undrar hon.

Särskilt pressat är marknadsläget i norra Sverige där lönsamheten är en större utmaning. ”För där är elöverskottet som störst sedan flera elintensiva industrietableringar blivit försenade,” säger hon.

Det är också viktigt att betona att vindkraft är en långsiktig investering. ”Det är ju en investering på 35 till 40 år. Då blir det inte en representativ bild för lönsamhetsprofilen för hela investeringen,” avslutar hon.