Tysklands strategi för att hantera elkrisen med havsvind från Sverige

Tyskland står inför en betydande utmaning efter avvecklingen av kärnkraft, vilket har lett till höga elpriser och en instabil elförsörjning. För att åtgärda detta vill landet ansluta svensk havsvind direkt till sitt elnät. ”Landet har försatt sig i en situation som de inte kan lösa, men det är i praktiken ett ensidigt intresse,” säger en energiexpert.

Vid ett toppmöte i Hamburg presenterade nio EU-länder, tillsammans med Storbritannien, en gemensam plan för att bygga 100 GW havsbaserad vindkraft i Nordsjön fram till 2050. Detta skapar möjligheter för svensk och dansk vindkraft att ansluta till Tysklands elnät.

Tyskland, som har ambitiösa mål för havsvind, har begränsat utrymme i sin egen ekonomiska zon och har stött på hinder som avbrutna auktioner. Kritiker menar att detta är ett ensidigt tyskt intresse, en följd av beslutet att avveckla kärnkraften.

Företrädare för energiföretag påpekar att gränsöverskridande samarbeten är avgörande för att nå EU:s mål om fossilfri el. Samtidigt finns det oro i länder som Norge över potentiellt högre elpriser och obalanserad utbyggnad.

Hamburgdeklarationen framhäver vikten av gemensam nätplanering och samarbete genom multinationella vindparker. ”Vi måste bli mer självförsörjande, självständiga, mer konkurrenskraftiga. Det är det detta handlar om,” säger en statsminister.

Tyskland har ett lagstadgat mål om 70 GW havsbaserad vindkraft till 2045, men den installerade effekten ligger för närvarande på endast 9 GW. En expert påstår att Tyskland nu desperat söker lösningar på sina problem efter kärnkraftens nedläggning.

Det tyska forskningsinstitutet Fraunhofer IWES föreslår att byggande av vindkraftsparker i svenska och danska zoner kan öka elproduktionen med upp till 13 procent. Det finns begränsningar i den tyska delen av Nordsjön, vilket gör det mer fördelaktigt att bygga i närliggande zoner.

En presschef från Vattenfall framhäver att gränsöverskridande samarbete är avgörande för en kostnadseffektiv energiomställning. ”Det konceptet som beskrivs i studien kan ses som ett bidrag till EU:s strategiska mål för integration av energimarknaden,” säger han.

Investeringsklimatet är av stor betydelse för utvecklingen av havsbaserad vindkraft. En ledare på Ørsted säger att regeringar behöver dela riskerna för att undvika att investeringarna hamnar på efterkälken.

Norge deltar i Hamburgdeklarationen men har uttryckt att de inte vill öka sin överföringskapacitet ytterligare. Det finns oro för att högre elpriser kan uppstå till följd av en ökad sammankoppling med andra länder.

Det har också framhållits att efterfrågan på el är avgörande för att bedöma behovet av ytterligare vindkraft. En analytiker varnar för ökad förekomst av negativa elpriser i Europa.

Samtidigt arbetar Tyskland med internationella energiprojekt, inklusive en plan för att transportera el från sol- och vindkraft i Marocko via en lång undervattenskabel. ”Det handlar om mycket långa system som är tekniskt avancerade och tar lång tid att bygga och reparera,” säger en energiexpert.