Högskoleprovet kritiseras för otillräckliga krav

Under dagen genomförs högskoleprovet på flera platser i Sverige. Enligt Sveriges Ingenjörer är provet inte ett effektivt sätt att identifiera de mest lämpade blivande civilingenjörerna. De rekommenderar att högskolor och universitet bör begränsa antagningen baserad på provresultat.

Ett framgångsrikt resultat på högskoleprovet ökar chanserna till antagning på populära utbildningar, vilket är en kännedom som cirka 100 000 deltagare har när de avsätter tid för att skriva provet.

Enligt en ny rapport från fackförbundet fungerar högskoleprovet som urval för treåriga ingenjörsprogram. Men bland studenter antagna på femåriga program presterar de med högskoleprovsresultat sämre än de som antagits baserat på betyg.

– Vi skulle få en bättre genomströmning om man tog in fler på betyg och gärna också via ett anpassat prov, säger hon.

I dagsläget är det endast cirka hälften av alla ingenjörsstudenter som fullföljer sina studier.

– Vi ser att en del får drömjobb innan examen, men en stor del hoppar av redan efter första året, ofta på grund av svårigheterna i matematiken, säger hon.

Sveriges Ingenjörer framhåller att regeringen bör överväga att ändra reglerna så att en tredjedel av platserna kan tillsättas utan att ta hänsyn till högskoleprovsresultat.

Chalmers tekniska högskola har redan anpassat sin antagningsprocess för att prioritera studenter som har bättre förutsättningar. Som en stiftelse har Chalmers större autonomi än statliga universitet.

– Skillnaderna i prestation var så tydliga att vi kände behovet av att agera, säger hon.

Höga betyg signalerar också en förmåga till uthållighet, vilket är avgörande för att klara en krävande högre utbildning, enligt henne.

Invändningarna från Sveriges Ingenjörer och Chalmers får stöd av Riksrevisionen, som i en granskning konstaterar att fler studenter troligen skulle slutföra utbildningar som civilingenjör, jurist eller läkare om färre antogs genom högskoleprovet.

Det finns dock ingen diskussion om att helt avskaffa högskoleprovet som urvalsmetod för krävande utbildningar, då det uppfattas som en värdefull möjlighet till en andra chans.

Fakta: Förutsättningar och urval

För att söka högskolestudier krävs gymnasiebetyg eller motsvarande. Vid hög konkurrens görs ett urval, där enligt högskoleförordningen minst en tredjedel av platserna ska gå till dem med bäst betyg, en tredjedel till dem med högst resultat på högskoleprovet, och högst en tredjedel kan fördelas genom alternativa urval.

Alternativa urval kan omfatta intervjuer, egna prov eller relevant arbetslivserfarenhet, men kan inte ersätta högskoleprovet.