Industrins strategier för att övervinna kompetenskrisen

Industrin har presenterat en uppsättning av tio reformer för att åtgärda den växande kompetensbristen. En av dessa reformer föreslår att CSN-lån för utbildningar inom bristyrken ska skrivas av. ”Sådana förslag har ju lagts för polisutbildningen, så varför skulle man inte kunna prioritera industrirelevanta utbildningar?” säger en expert på kompetensförsörjning.

Enligt en rapport från Industrirådet behöver 230 000 personer rekryteras fram till 2028. Många företag uppger dock att de har stora svårigheter med att hitta kvalificerad personal. ”Kompetensutmaningen är ett avgörande tillväxthinder”, säger hon.

Reformerna syftar till att bättre anpassa utbildningssystemet efter arbetsmarknadens krav. Ett av förslagen är att skriva av studielån för dem som utbildar sig inom bristyrken och flyttar till regioner med stora rekryteringsbehov. Det krävs också en reformering av gymnasieskolan med fokus på att stärka STEM-utbildningarna.

Industriföreträdare kritiserar den nuvarande politiken för att vara otillräckligt lyhörd. ”Det politiken framför allt behöver göra är att lyssna på våra behov”, säger hon. Det framhålls även att det finns ett stort behov av att underlätta för arbetskraftsinvandring.

Över hälften av företagen uttrycker en önskan om att växa genom att anställa fler, men hindras av rekryteringssvårigheter. ”Ambitionerna finns, men tillväxtplanerna stannar ofta vid ambitioner”, säger en expert. För att öka rörligheten på arbetsmarknaden föreslås även ökad kvalitet på arbetsmarknadsutbildningarna.

En annan viktig punkt handlar om att förbättra samarbetet mellan utbildning och näringsliv. ”Vi har en samverkansplattform med Teknikcollege där vi försöker skapa attraktivitet och kvalitet för våra utbildningar”, säger hon. Det är kritiskt att utbildningarna anpassas till industrins verkliga behov.

Politiken har också föreslagit en arbetstidsförkortning, vilket många i industrin ser som kontraproduktivt. ”Tajmningen för sådana förslag är helt fel”, betonar hon. Det finns en stark önskan om att politiken inte ska detaljstyra omställningsstudiesystemet.