Kritik mot nya regler för friskolor: En förlust för eleverna

Nya regler för friskolor har mött stark kritik, där Almega Utbildning uttrycker oro över konsekvenserna för elever och skolor. Andreas Mörck, förbundsdirektör, anser att förslagen riskerar att utestänga elever från framgångsrika skolor.

En statlig utredning föreslår att huvudmän för friskolor som missköter sin verksamhet ska förbjudas att expandera. Mörck beskriver detta förslag som ett verklighetsfrånvänt.

”Det är ett i grunden verklighetsfrånvänt förslag som innehåller väldigt få saker som gör att det blir bättre för eleverna,” säger han.

Förslaget inkluderar även krav på kommuner att yttra sig om konsekvenserna av friskoleetableringar. Joakim Stymne, utredare, påpekar att detta inte innebär ett veto för kommunerna, utan endast ett yttrande.

Mörck välkomnar skärpta krav på friskoleägare, men uttrycker att elevperspektivet ofta saknas i förslagen. Han kritiserar särskilt att skolor ska behöva ansöka om tillstånd för varje expansion, även för att lägga till en eller två klasser.

”Att behöva tillstånd från staten för att utöka två klasser är helt fel,” säger han.

Han varnar för att detta kan leda till att populära skolor inte kan växa, vilket i sin tur innebär att ”alla blir förlorare”. Det finns risk för att elever som vill gå på framgångsrika skolor inte får möjlighet till det.

Mörck ifrågasätter också om den föreslagna snabbspårprocessen för tillstånd kommer att fungera, med tanke på att det idag kan ta 18–24 månader.

”När tillståndet väl är på plats är det inte längre aktuellt för de elever som sökt sig dit,” säger han.

Almega varnar för att förslaget kan leda till ett etableringsstopp. Förra året godkändes endast tre nya friskolor. Mörck påpekar att det idag redan finns ett effektivt stopp för nya etableringar.

Han framhäver att det finns många tillsynsärenden varje år, och att dessa inte bör hindra skolor från att expandera.

”Det finns inget skäl att frysa den på grund av det,” säger han.

Almega är dock inte emot stopp för expansion där allvarliga brister föreligger. Mörck föreslår istället ökad samverkan mellan kommuner och friskolor för att skapa bättre förutsättningar för elever.

Han avslutar med att påpeka att statlig detaljstyrning kan leda till mer konflikt än samarbete.

”Politiken borde fokusera på de 20 000 elever som lämnar grundskolan utan att börja gymnasiet, inte på att stoppa populära skolor från att växa,” säger han.

De nya lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.