Skillnader i hur mycket hushållens inkomster går till villalån i Sverige

Analyser visar att hur stor del av inkomsten som går till villalån varierar kraftigt mellan olika kommuner i Sverige. I Solna läggs 41 procent av ett genomsnittligt hushålls nettoinkomst på bolånekostnader. I kontrast ligger motsvarande siffra för Åsele och Malå på endast tre procent, enligt en ny studie från Landshypotek Bank.

Studien baseras på aktuella villapriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Beräkningarna görs utifrån ett hushåll med två inkomster, belåningsgrad på 75 procent, ränta på 3 procent och amortering på 2 procent.

Solna leder listan med 41 procent av nettoinkomsten som går till villalånet, följt av Sundbyberg på 40 procent och Lidingö på 32 procent. – Boendet är för många hushåll den största utgiften och påverkar direkt hur mycket pengar som finns kvar till annat. Skillnaderna inom Sverige är samtidigt väldigt stora. Vår kartläggning visar att i vissa kommuner går närmare halva inkomsten till villalånet, medan hushåll på andra håll bara lägger några få procent av inkomsten på sitt boende, säger hon.

Hushåll med låga andelar av inkomsten som går till villalån inkluderar Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele, där endast tre procent går till bolånet. Dessutom har fler än 20 kommuner bolånekostnader på högst tio procent av inkomsten. – Är man beredd att titta utanför de största städerna finns det många kommuner där villalånet tar en väldigt liten del av inkomsten. Ofta räcker det att söka sig några mil bort eller till en annan kommun inom samma län för att få betydligt större ekonomiska marginaler och mer pengar över till sparande, fritidsintressen eller annat, förklarar hon.

På länsnivå har Stockholms län de högsta villalånekostnaderna där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av sin inkomst på bolånet. Västernorrlands län har å sin sida de lägsta kostnaderna med elva procent.