Svensk ekonomi: Regeringens optimistiska bedömningar

Den svenska regeringen står fast vid sina ekonomiska utsikter. Bnp-tillväxten förväntas i år nå 2,3 procent, vilket är oförändrat sedan maj.

Arbetslösheten förväntas minska från 8,8 procent förra året till 8,5 procent i år, en prognos som också är densamma som tidigare. Utsikterna har förbättrats jämfört med tidigare månader, medan inflationen förväntas vara hanterbar, enligt finansminister Elisabeth Svantesson.

– Just nu så ser vi inte att det kommer att vara ett problem i svensk ekonomi, säger hon.

Trots den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden, där antalet sysselsatta ökat med 100 000 jämfört med 2022, finns det fortfarande osäkerhet.

Riksbanken indikerade att chansen för räntehöjningar har ökat.

– Det är en rimlig bedömning därför att det är fortsatt stor osäkerhet, kommenterar Svantesson.

Hon tillägger att även om den internationella situationen skulle förbättras, kommer det ta tid innan stabilitet uppnås och att dessa händelser kommer att påverka den svenska ekonomin under hela året.

Finansdepartementet förutspår att statsfinanserna kommer att ha ett underskott på 2,5 procent av BNP i år, men att detta underskott kommer att minska framöver.

– Den här prognosen ger oss väldigt bra skyddsvallar även fortsättningsvis. Vi klarar tuffa, tuffa situationer, säger finansministern.

Kritik har riktats mot regeringen från Socialdemokraterna. Mikael Damberg, partiets ekonomiskpolitiska talesperson, påpekar att regeringen har sänkt BNP-prognosen för 2027 från 2,7 till 2,5 procent.

– Tidöregeringen har misslyckats med ekonomin och Svantesson har presenterat glädjekalkyler hela mandatperioden. Det kommer bli dyrt för svenska familjer, säger han.

Centerpartiets Martin Ådahl uttrycker också oro och efterlyser en mer realistisk bedömning från finansministern.

– I ena andetaget pratas det om en hög arbetslöshet på 8,5 procent, i andra andetaget om en stark prognos. Det går inte ihop, säger han.